Page 3 - nl-17-2
P. 3

däcken skulle nå framgång på marknaden. Lanxess, dagens  i kriget blev Amerikas behov av gummi för tillverkning av
        efterföljare till dåvarande Bayer, presenterar på sin webbsida  krigsmateriel enormt stort. Till exempel behövdes förutom
        en historik över syntetgummits utvecklingen och där fi nns  gummi till däcktillverkning, ett halvt ton gummi till varje
        det positiva meddelandet att Hoffmans chef  Carl Duis-  producerad Sherman-stridsvagn och ett slagskepp innehöll
        berg kört 4 000 kilometer “without a puncture” och att även  mer än 20 000 gummidetaljer.
        tyske kejsaren haft dessa däck monterade på sin bil och var   Ett program startades med beteckningen ”GRS–Government
        ”extremely pleased” med resultatet.
                                                              Rubber Styren” och en enorm vetenskaplig och ingenjörs-
          I Ryssland hade kemisten  Sergei Vasilyevich Lebedev  mässig bragd genomfördes då produktionen av detta synte-
        1910 polymeriserat butadien, 1926 uppfann han en process  tiska gummi ökade från 231 ton 1941 till 20 000 ton 1945.
        för tillverkning av butadien från etanol och 1928 katalyse-  Det fi nns också en mörk historia bakom en del produktion av
        rade han polymerisationen med hjälp av natrium. Sovjets   styrengummi. Under denna krigsperiod tillverkades gummi
        regering påbörjade då försök att ersätta naturgummi med   i  Tyskland med slavarbetare vid I G Farben’s Monowitz
        polybutadien och byggde 1930 en försöksfabrik där etanolen   Buna-Werke. Arbetskraften utgjordes väsentligen av cirka
        utvanns från potatis. Försöken var framgångsrika och 1936   12 000 manliga judar från Koncentrationslägret Auschwitz
        byggdes världens första fabrik för tillverkning av butadien-  under åren1942 -1945. Livet i lägret har beskrivits av den
        gummi, men då tillverkades butadienet från olja. Fyra år   italienske kemisten och författaren Primo Levi i boken ”If
        senare producerades i Sovjetunionen årligen 50 000 ton   this is a man” vilken i Sverige ingår i en samling med titeln
        polybutadien. Egenskaperna på detta butadiengummi kan   ”Tre böcker”.
        dock inte jämföras med det som tillverkas i dag med kontrol-
        lerad molekylstruktur.                                 Idag uppgår den globala förbrukningen av styrengummi
                                                              till storleksordningen sex miljoner ton vilket kan jämföras
          Under första världskriget 1914-1918 hade ententen till-  med tolv miljoner ton naturgummi. Styrengummi är den
        gång till gummi då England behärskade kolonierna i Asien,   volymstörsta syntetgummitypen.
        medan tyskarna fi ck akut brist på naturgummi. Detta ledde
        till att man tog upp produktionen av metylgummi och 24.000   Andra tidigt kommersiella syntetgummityper
        ton tillverkades för att användas vid produktion av däck. Det   I strävandena efter att kunna tillverka ett syntetiskt gummi,
        sägs i Encyklopedia First World War att dessa däck oftast   hade ett par material kommit på marknaden några få år innan
        klarade bara omkring 2 000 kilometer innan de fallerade   styrengummit introducerades. Det var i slutet av 1920-talet
        men att de ändå var viktiga för krigsmakten.          och början av 1930-talet som  polysulfi dgummi och  kloro-
          De forskningsarbeten som utfördes gav emellertid Tysk-  prengummi under varumärkena Thiokol respektive Neoprene
        land ett försprång som resulterade i att man var första nation  utvecklades och producerades.
        att tillverka det syntetiska gummi som har blivit det viktigast   Polysulfi dgummi uppfanns redan år 1926 när ett par
        alternativet till naturgummi,  styrenbutadiengummi. Detta   kemister,  Joseph C Patrick and  Nathan Mnookin försökte
        åstadkoms av ett team hos Bayer som då ingick i I G Farben-  åstadkomma en billig kylarvätska med hjälp av etylendiklorid
        koncernen och utvecklades vid fabriken i Leverkusen och   och natriumpolysulfi d. De åstadkom i stället en klibbig
        framgången åstadkoms sedan man tagit upp den ryska idén   massa som inte kunde tvättas bort med något kolvätebaserat
        att använda natrium som katalysator vid polymerisering av   lösningsmedel. Efterhand insåg de att de åstadkommit ett
        butadien och styren.  Teamet bestod av kemisterna  Walter   värdefullt elastiskt material på grund av dess stora beständig-
        Bock och Eduard Tschunkur senare kompletterat med Erich   het mot lösningsmedel, ett syntetiskt gummi. De gav produk-
        Konrad varvid butadien sampolymeriserades även med    ten namnet  Thiokol bildat av grekiskans ord för svavel,
        akrylnitril och gav världen det oljebeständiga nitrilgummit.  theion, och lim, kolla, och 1929 bildades bolaget Thiokol
          Dessa båda banbrytande händelser skedde inom loppet av  Corporation. Bolaget har idag utvecklats till ett av de vikti-
        ett par år och 1933-1934 introducerades båda gummityperna  gare företagen för tillverkning av utrustning till raketer och
        på marknaden. De betecknades Buna-S respektive Buna-N  missiler.
        där ordet Buna är bildat av den huvudsakliga polymeren   Det kan noteras att  Thiokol Corporation 1986 varnade
        butadien och katalysatorn natrium.                    NASA för att starta rymdkapseln Challenger på grund av

                      Unik produktionsökning                  att natten före start varit ovanligt kall och bränslesystemet
        Under andra världskriget var det axelmakterna som behärs-  innehöll en köldkänslig O-ring av ett fl uorgummimaterial.
        kade naturgummitillgången sedan Japan ockuperat de    Varningen nonchalerades och resulterade i att kapseln explo-
        naturgummiproducerande länderna i Sydostasien. Efter det   derade omedelbart efter start och sju astronaut förolyckades.
        japanska anfallet mot Pearl Harbor 1941 och USA:s inträde   Utöver den goda beständigheten mot lösningsmedel var ►


                                           i
                                   St ng Produkter AB

                                        Packningar, Tätningar & Byglar

                                                    www.stingprodukter.se
                         Fabriksvägen 7    •    Box 3    •     245 21  Staffanstorp    •    Tel. 046-25 75 95, 25    •    Fax. 046-25 75 40

        Polymervärlden nr 7-17                                                                                 37
   1   2   3   4   5   6   7   8