List

Svampgummi och hårdgummi

Två annorlunda produktområden jämfört med de tidigare beskrivna är produkter av svampgummi och hårdgummi.

Svampgummi är ett poröst gummimaterial och finns i form av svampgummi och cellgummi. Svampgummi har öppna celler och cellgummi slutna med ett täckande skinn.

Hårdgummi, även kallat ebonit är ett hårt material baserat på NR. Ebonit har mycket god kemisk resistens men saknar de elastiska egenskaper som annars karakteriserar gummi. Charles Goodyear benämnde det ebonit eftersom materialet med sin höga hårdhet och svarta yta påminde om ebenholts.

Svampgummi och hårdgummi har under det senaste halva seklet minskat i betydelse eftersom många produkter som tidigare tillverkades av dessa numera tillverkas av olika plastmaterial. Svampgummiprodukter har i stor utsträckning ersatts av skummade polyuretaner och hårdgummi av polyeten, polypropen och andra hårda termoplaster.

Inom vissa produktområden fyller dock de båda materialen en viktig funktion.

Svampgummi och cellgummi
Svampgummi och cellgummi framställs genom att jäsmedel tillsätts en gummiblandning. Jäsmedlet utvecklar en porbildande gas vid vulktemperatur. Om jäsningen sker i en form som är större än ämnet får man en produkt med övervägande öppna celler, benämnt svampgummi.

Låter man ämnet helt fylla formen och expansionen får ske vid urformningen får man ett material med slutna celler, benämnt cellgummi.

Metoderna kallas jäsningsmetoden respektive expansionsmetoden. Jäsningsmetoden kan jämföras med att baka med bakpulver då jäsmedlet först sönderdelas och expanderar blandningen som därefter vulkas.

Expansionsmetoden kan däremot jämföras med bubbelbildningen när man öppnar en flaska kolsyrad dryck. Ämnet vulkas i en form och gasen som bildas i värmen kommer att vara löst i gummit under högt tryck. När trycket avlägsnas, det vill säga då formen öppnas, expanderar gasen det vulkade gummit som då får sin slutliga cellstruktur.

Cellgummi kan också framställas vid kontinuerlig vulkning av strängsprutade profiler då cellstrukturen styrs av balans mellan jäsningsgrad och vulkhastighet. Tätningslister av cellgummi beskrivs i texten om strängsprutade produkter. Bilden nedan visar en cellgummilist av EPDM med slutna celler.List

 

Flertalet produkter av poröst gummimaterial utgörs i dag av cellgummi som tillverkas i flera olika gummityper som exempelvis:

  • EPDM för strängsprutade tätningsprofiler
  • CR för tätningar i maskindörrar där viss oljebeständighet krävs.
  • ECO för packningar i motorutrymmet för olika fordon där god olje- och temperaturbeständighet krävs.

Packningar för maskiner och fordon är vanligtvis stansade ur en tunn, cirka 1,5–2 mm tjock cellgummiduk. Duken tillverkas genom att kalandrerat gummi expanderar i en ugn till en tjocklek på 50 till 100 mm och sedan skivas i tunnare dukar.

Vid montering av packningarna skall deformation över 20 till 30 procent undvikas eftersom alltför hög kompression kan skada cellerna.

Inom skoindustrin används så kallade mikroporösa plattor för utstansning av sulor. Plattorna utgör ett cellgummi baserat på olika gummityper, till exempel NR eller CR. Gummi konkurrerar dock med porösa plastmaterial vid tillverkning av denna typ av sulor.

Hårdgummi
Hårdgummi framställs genom att man blandar naturgummi med så mycket svavel att varje dubbelbindning i gummit blir bundet till svavlet vid vulkningen. Man använder normalt mellan 20 till 50 phr svavel och får med de lägre halterna ett segare och mer slagfast material än med de högre halterna. Däremot ökar kemikaliebeständigheten med ökad svavelhalt.

Kemikaliebeständigheten hos hårdgummi är bättre än hos mjukt gummi, speciellt mot syror och framför allt mot fri klor i sura lösningar, vilket gör att hårdgummi ofta används i kemisk industri.

Även den höga resistiviteten hos hårdgummi utnyttjas i olika formvulkade artiklar, såsom isolerande komponenter. Sådana produkter tillverkas dock alltmer i olika plastmaterial.

Stora användningsområden för hårdgummi var tidigare tillverkning av batterikärl och bowlingklot. Kärl till personbilsbatterier tillverkas i dag helt av termoplast men för vissa tyngre fordon och till batterier för högre spänningar används fortfarande hårdgummi tack vare de utmärkta isolerande egenskaperna. Här används i blandningen förutom gummi och svavel en mindre mängd mineralfyllmedel. Mindre kärl formpressas medan stora kärl byggs för hand på plåtformar.

Den viktigaste industriella användningen av hårdgummi i dag är för korrosionsskyddande beklädnader och för valsbeklädnader som skall ge en fin yta som vid glättning av papper.

Posted in Okategoriserade.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *